Sidor

fredag 20 januari 2017

DIY-projekt

I två år har vi i början av vårterminen haft en DIY-tävling. Det har varit fantastiskt roligt att se elever bli engagerade och dela med sig av sitt hemmaskapande. Vår DIY-tävling bygger på att eleevrna skapar sina DIY-tävlingsbidrag hemma. Vi vill genom tävlingen lyfta fram och uppmuntra de elever som klurar och skapar hemma och ge dem en plattform att synas på.

En sak som vi dock märkt efter att ha kört tävlingen i två år är att våra elever som inte bor i villa och som inte har tejp, lim, sax, sytråd, nål eller spillvirke och en verktygsbänk i garaget har sämre förutsättningar i tävlingen. Vi har haft fantastiska vinnare, men det känns inte riktigt rättvist att alla inte fått samma möjligheter att delta. Vi har också känt att eleverna varit lite begränsade i vad som går att göra med återbruk. Se reflektion i inlägget Fin- och fulmaterial i slöjden.

Med anledning av detta har vi i år startat terminen med ett DIY-projket på de två första slöjdlektionerna för åk 4 och 5. Vi har valt ut två återbruksmaterail som eleverna får skapa något av. Vi startade projketet med en för våra textil- och trä- och metallslöjdgrupper, gemensam introduktion där vi pratade om vad DIY kan vara, varför vi arbetar med det och där eleverna fick se några exempel på vad som kan göras med materialet.



Årskurs 4 får skapa med jeans och metall och årskurs 5 med plast och cykelslang. Eleverna har gått in i projektet med stor entusiasm. Kanske är det att de är utvilade efter jullovet, eller så var det helt rätt anslag. Elever som annars inte brukar vara så engagerade har varit påhittiga och haft fint driv. Det har varit superkul att se.

Vi var tydliga med att vi kör projektet bara två veckor. De som inte är klara efter två veckor får fortsätta hemma eller spara projektet i skolan och göra klart på göra-klart-tid. De som önskar kan använda det de skapat i DIY-tävlingen som startar nästa vecka.

Visst har det blivit en hel del limpistolsslöjd, men det har också blivit en hel del slöjdprocess och nosande på nya tekniker. Framförallt har det varit massor av nyfikenhet och skaparglädje.
Vår förhoppning är att vi ska få fler lite mer välutvecklade tävlingsbidrag och att vi ska få fler bidrag från elever som inte har tejp hemma.




tisdag 27 december 2016

Stötta muntlighet i slöjdsalen

Nu är Läslyftsdelen med film från min slöjdsal klar och finns tillgänglig. I oktober hade vi besök av ett filmteam som filmade för en ny Läslyft-modul. Uppdraget var att synliggöra hur vi arbetar med att stötta muntligt berättande.

Skolverket har tagit emot kritik för att deras filmer till så stor del visar exempel från teoretiska klassrum. Lärare i de estetiska ämnena har många gånger upplevt det svårt att relatera till exemplen och haft svårt att transformera exemplen till det egna klassrummet.
Skolverket tog till sig kritiken och har nu vinnlagt sig med att skapa filmer där fler praktiskt estetiska klassrumsexempel lyfts fram. Strålande tycker jag!

Här nedan är vår film. Den är del 3: Muntlighet i klassrummet i den nya modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk.


söndag 30 oktober 2016

Språkutveckling i slöjdsalen

I morgon, måndag, ska jag prata i Teachmeet-form om språkutveckling i slöjdsalen. Det ska bli kul!

onsdag 19 oktober 2016

Vad är konst och vad är hantverk?

Jag hittade den här TedED filmen som kan klargöra lite kring varför vissa objekt idag anses som konst och vissa som anses som hantverk.



Filmen är en del av en TedED Lesson: Is there a difference between art and craft? - Laura Morelli

tisdag 18 oktober 2016

Vad händer när elever spelar in en kul liten ordfilm?

Det kan verka som en kul grej bara. En liten "plojig" sak som ett roligt avbrott i lektionen. Men om man tittar lite närmare så kan man få syn på att en rad språkutvecklande aktiviteter ryms bakom den 18 sekunder långa inspelningen.

  • Eleven får använda substantivet, namnet på verktyget, tillsammans med verbet, aktiviteten man utför med verktyget.
  • Eleven övar självmant flera gånger innan hen spelar in. 
  • Kompisen i inspelningsparet valde här att inte prata, men hen bekräftar att inspelningen blir bra. De för en dialog kring ordet och betydelsen.
  • Eleven lyssnar på sin inspelning för att höra om hen är nöjd och om det blev rätt.
  • I nedanstående inspelning "showar" eleven på ett sätt som kommer att göra att vi vill lyssna på inspelningen igen och vi kommer att komma ihåg slutklämmen.
  • Bilden "pimpas" på ett tilltalande sätt så att verktyget personifieras. Vi känner lite som att vi är kompis med Handborrskaftet.
  • I det här fallet valde inspelningsparet på eget initiativ att komplettera den pimpade bilden med texten "Handborrskaft".
  • Eleven lyssnar på eget initiativ på sina klasskamraters inspelningar.
  • Inspelningen publiceras på skolan slöjdblogg och blir tillgänglig att lyssnas på igen och igen.

Flera verktyg som pratar hittar du i vårt slöjdgym på Slöjdsalarna på Växthuset.


söndag 16 oktober 2016

Hjälpare som utvecklas

Hur lär man sig? Det frågade jag mina treor i torsdags. De flesta svarade "genom att lyssna". Det kan visserligen vara sant, men man lär också genom att hjälpa. När du visar någon annan något du lärt dig "tvingas" du sätta ord på något du annars bara gjort. Du "tvingas" vara tydlig och kommunikativ och du repeterar och bekräftar det du lärt dig. 

En av mina två grupper var särskilt duktiga på att vara hjälpare och jag knåpade snabbt ihop en "Bästa hjälpare"-medalj till gruppen.

Samarbete för att nå målen

Mina fyror har startat med arbetsområdet Budbärare. I årskurs tre fick de göra budbärare i form av spillvirkesfigurer genom att sammanfoga med spik i ett enskilt arbete. Nu i årskurs 4 får de göra samma typ av figur, men nu får de arbeta i par och de ska sammanfoga med skruv.  Jag har kört det här konceptet några terminer nu och jag tycker att det fungerar bra. Det passar treorna bra att få arbeta enskilt och det passar fyrorna bra att få känna igen uppgiften, men få introducerat en annan sammanfogningsteknik. Att skruva och försänka passar också bra att göra i par då en kan hålla och en kan borra.
I starten av arbetsområdet tydliggör jag målen för arbetsområdet. Eleverna behöver ges en chans att förstå de mål de arbetar med. Nu när eleverna går i årskurs 4 har jag valt att använda mig av formuleringarna från kunskapskraven. Det är ganska många svåra ord, till exempel: delvis, i huvudsak fungerande, genomarbetad och ändamålsenlig. Min tanke är att eleverna behöver börja bekanta sig med de här orden eftersom det är med hjälp av de orden som bedömningen görs. Jag är medveten om att alla elever inte förstår alla de här orden nu, men jag förklarar vad de betyder, vad de innebär för deras arbete och de kan ta ett steg i att ”äga” orden.

Den här terminen har jag valt att låta eleverna dokumentera sin slöjdprocess genom en bildberättelse. Bilderna till bildberättelsen uppmanas eleverna ta under arbetets gång. 
Genom att eleverna fotar under slöjdprocessen startar tanken på berättelsen redan under arbetet. De gör val av vad de fotar och sedan ett urval av de foton de har tagit. Förhoppningsvis gör det att eleven hinner bearbeta och reflektera över sitt görande mera. Det tror jag är bra och då är foto ett fantastiskt bra verktyg.
Det som är av intresse för bildberättelsen i det här arbetsområdet är om eleverna stött på något problem och vilken lösning de hittade. En utmaning som jag kan se är att en del elever har svårt att identifiera problem i sitt arbete. Det är inte riktigt ok att hitta problem. Ett problem kan uppfattas som något enbart negativt. I slöjden är ett problem många gånger intressant, något som går att lösa på olika sätt och något som leder till lärande. Vi tränar på det här bland annat genom att jag uppmärksammar problem som något spännande som vi kan lösa tillsammans, se till exempel ett tidigare inlägg här på Slöjdpedagogen Problemlösning i slöjdsalen. På sikt kan eleverna lära sig ett problemlösande, entreprenöriellt tankesätt.